Flödeseffektivitet vs resurseffektivitet

Nedan är de utmaningar som jag ser som nyckelfaktorer.

Goda kunskaper i flödeseffektivitet

De som jobbar med verksamhetsutveckling behöver förstå effektivitetsparadoxen och kunna coacha och stötta sina kollegor till att se flödet för att inte göra förändringar som leder till sup-optimering i flödet. Dvs desto fler saker som är i kö framför varje resurs desto säkrare är man att den alltid kommer ha jobb.

Lyckas man med detta så blir det oerhört kraftfullt och alla inblandade får vara med om en riktigt häftig resa!

3. Vad innebär det då för de resurser som ligger efter flaskhalsen i flödet om vi fokuserar på resurseffektivitet i flödet? Organisationen ses som en helhet där helheten är viktigare än delprocesserna. Det som är sanning för en avdelning/person kan vara en annan sanning för en annan.

Och vi ser även att ökningen i ledtid ökar ju högre resursutnyttjande vi har, derivatan/vinkeln på kurvan blir högre desto högre nyttjande (ökningen i ledtid blir högre om vi går från 75% nyttjandegrad till 85% än om vi går från 40% till 50% nyttjandegrad)!

Figur 3 Visualisering av variationer

För att göra en lång utläggning kort: För att få ett effektivt flöde med både korta ledtider och effektivt resursutnyttjande måste man alltså fokusera på flödet enligt de tre lagarna som jag beskrivit ovan.

2.

Därför räcker det inte med att bara säga att vi vill öka ett flödes effektivitet. Och vi vet från Littles Lag att ju mer detaljer som är i kö desto längre ledtid, dvs desto lägre flödeseffektivitet.

 

Figur 2. ett mått på resurseffektiviteten. Jo, dessa resurser kommer prestera värdelöst(!) då det är helt omöjligt för dem att ha hög beläggning eftersom det kommer behöva vänta på material från flaskhalsen.

-Jo, för att dessa två effektivitetsmått motarbetar varandra.Det är lätt att man bara fokuserar på att nyttja sina resurser så mycket som möjligt med tanken att det ofta är där de stora kostnaderna ligger i form av löner till personal och investeringar i maskiner/utrustning. Men att ha kö (dvs lager) innebär, pga Little’s lag, att ledtiden kommer öka linjärt med antalet produkter i kö.

cykeltiden). Strax innan lunch är det mindre bilar på vägen, vilket leder till vägen inte används så “effektivt” som den skulle kunna. Alla behöver även förstå kundbehovet så att processen fokuserar på rätt saker.

Skapa samsyn kring nuläget

Då flödeseffektivitet skapas i processerna och processerna oftast berör många avdelningar och/eller personer så kan (oftast) inte en person vara expert på hela flödet.

Jag är ingenjör som gillar matematik så jag tycker att det är bra att det finns matematiska lagar som beskriver detta, så att det inte ”bara” blir en massa tyckande, utan att det finns obestridliga fakta som förklarar varför. Vad tänker ni om flödeseffektivitet kontra resurseffektivitet för att uppnå maximal effektivitet?

Vilket resultat kan man uppnå?

I de organisationer som förut inte jobbat strukturerat med att skapa effektiva flöden är potentialen oftast enorm, i de projekt vi jobbat med har verksamheter uppnått förbättringar som:

• Halverade ledtider både i produktion som administrativa flöden
• Halverade kvalitetsbristkostnader
• Förbättrad leveranssäkerhet från ca 60% till över 95%
• Ökat omsättningen med 20-40% med befintliga resurser

Hoppas att detta inspirerar Er till att jobba med Era processer, tillsammans kan man nå storverk och behöver ni stöttning i er resa så finns #iTid här för er att skapa en #framtiddärvibor!

Lycka till!